...sa min doktor....så då åkte jag till Västerås. ;) Förlåt kära doktor, om du läser det här :(..."Det är ingen idé att säga till dig vad du ska göra, för du gör inte som man säger ändå".....säger mina doktorer...tänk jag förstår inte vad ni menar?
Detta blir en summering av en helg som gav mig uppåtkickar och massor med glädje och värme.....Ja, mänsklig värme då, för som bekant så pågår ju andra istiden just nu.
Sent på fredag kväll slängde jag ner det som skulle packas. Lördag morgon innan färden hemifrån bokades hotell och lite bilfix så bilen skulle vara körduglig....ja, den startade även denna gång...men ute i sista stund som vanligt. Jag skulle ju vara i Västerås på lördageftermiddagen och hade alltså fortfarande ännu inte samma morgon varken bokat hotellrum, provstartat bilen eller tankat.....Funderar nu...Ska man ta så här lätt på livet, och har jag alltid varit så här? Nä, jag har nog varit med planerande förr. När skedde denna förändring och varför? Min dagliga analys ger mig ett svar och insikter jag som vanligt inte är beredd på. Jag inser att jag för det första alltid måste invänta dagens status av mig själv, vilket tillåter och kräver mer spontanitet än tidigare (vet att det låter bakvänt) Och dels tar jag idag i större utsträckning tillvara på de möjligheter som dyker upp och struntar i dåliga ursäkter då latmasken och bekvämligheten sätter in.
Bilfärden till Västerås gick superbra, mycket tack vare min GPS som är den förlängda delen av den biten av hjärnan jag aldrig fick. Frös i bilen....Köp ingen koreansk bil. Rutorna tinade inte ens under de dryga två timmarna det tog att ta sig till Västerås. Väl framme, incheck och taxi hem till Caj som var festens exellenta värd. Mycket skratt och härlig stämning. Taxi med destination bra matställe. Vi serverades utsökt mat. Sen vet jag inte vad som hände för helt plötsligt var restaurangen överbefolkad!! Underbar kväll med goda vänner, mycket skratt, dans och bus.....kanske lite väl mycket bus för blåmärkena dök upp lite här och var. Men vad gör väl några blåmärken lite då och då. Antiblåmärkspåsar finns på Hematologen.
Gruppkram i väntan på taxin för att inte frysa ihjäl. Destinations Caj för efterfest. Kanske den mysigaste stunden på hela kvällen....mycket endorfiner och oxytocin frigjordes i den soffan....Vill ha MER sånt...Sent i säng.....eller tidigt? Välj själv...klockan var fem på morgonen ;)
Ja, så var det söndag och jag skulle förbereda mig för resan hem igen. Men först hämta mina nycklar som jag tappat på restaurangen...(Jag är väl lite dålig på att hålla ordning på mina grejor...vet med andra ord aldrig var jag har nåt). Naturligtvis gick jag lite vilse....var är min GPS??
Hemfärden gick bra, och kom trött med glad hem igen till mitt lilla hus. Blåmärkena är det enda som är kvar som bevis på att jag levt rövare...igen ;) Det mest minnesvärda är den underbara stämningen och den härliga euforin som blev resultatet av det.
Förundras över hur jag växlar mellan ett tillstånd av total galenskap, spontanitet och busighet på krogen, till att känna det oerhörda lugn och den totala avslappningen, tillfredsställelsen och förnöjsamheten på efterfesten. Skönt att kunna ta tillvara det som erbjuds och kunna anpassa sig efter rådande omständigheter....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar