Avresedagen blev jobbig och hektisk. Rummet skulle städas ordentligt och allt packas. Taxi hem i 3 timmar, packa upp allt och iväg och handla hem mat. Jag fick äntligen ro framåt 8 på kvällen...Trött. En stor besvikelse var att kommunen inte klippt gräset som de lovat, så jag vadade i knähögt gräs och kunde alltså inte ens få ut mina trädgårdsmöbler till midsommar. Det blev att avnjuta maten på verandan, men det var trevligt ändå.
Nu är min långa resa över, och jag ska bara återhämta mig och se till att mina värden stiger ytterligare och att de om nån månad har stabiliserat sig så jag kan leva som en frisk person sen. Allt känns i denna stund som jag bara drömt alltihop. Min parentes är satt och nu börjar det nya livet.
Tack alla trevliga människor som jag lärt känna både i Stockholm och på Ronald McDonaldshuset. Några av er kommer jag ha fortsatt kontakt med. Jag kommer säkert att blogga fortsättningsvis också.
Tjingeling!
Äntligen hemma för dig!!!
SvaraRaderaÄven om du som du sa fick en hektisk sista dag i Stockholm så har du ändå landat hemma där det är ditt eget och kan göra precis som du själv vill och känner för.
Tråkigt att ditt gräs inte var klippt men huvudsaken du ändå kunde sitta ute och äta.
Vad är lite gräs mot allt annat du fått utstå några månader..inget alls.
Lev det nya livet nu och ha det så gott min vän och ta hand om dig!
Välkommenhemkramar och ha en skön sommar nu från din vän
monzi