Så kom då äntligen fredagen. Blev hämtad i Huddinge av min vän. Kvällen blev fin med mat och vin och sedan en liten tur till ortens lokala pub. Lördagen i glada vänners lag med middag och vin på trevlig restaurang. Mycket skratt och magen värkte stundtals då den ena skrattattacken ersattes av en annan.
Söndagen kom då det var dags att infinna sig på avdelning på Karolinska för inskrivning. Provtagningar och sedvanliga rutiner med vägning och blodtrycksmätning o s v. Transplantationskirurgen Kalle besökte mig för att förklara och gå igenom tillvägagånssättet vid insättning av CVK. Han fick syn på mitt ärr sedan borttagandet av port á caten, kommenterade det som fult, och beslutade att även försöka rätta till det, när han ändå höll på. Känner mig lugn och somnade gott och sov ända tills morgonen då det var dags för förberedande aktiviteter. Fastande. Så var det dags. Kördes ner till operation. Fick en lugnande spruta och allt snurrade plötsligt till en aning och det stora lugnet infann sig. Och som vanligt minns jag inte ens när man sövde mig. Jag blev bara väckt en stund senare, och fick då veta att allt var klart och att det gått bra. Låg kvar en stund för observation...då jag kände en blodil leta sig fram på halsen. Då hade ett av operationsärren börjat blöda, så man fick lägga tryckförband.
Jaha, då hade man 4 små ärr på hals och bröst och en lång vit slang som hängde ner. När kvällen kom värkte det förskräckligt från ingreppen och jag fick en stark värktablett för att överhuvudtaget kunna sova. Sov oroligt och låg mycket stilla för att det inte skulle göra mer ont.
Nästa morgon provtagning och besök hos tandläkaren. Inga större fel på tänder och slemhinna. Fick veta att cellgifter kan ge lite besvär från slemhinnorna i munnen och skulle vid inskrivning få ett antal medikamenter för att lindra och förebygga besvär.
Packade ihop och inväntade taxi hem. Kände mig väldigt trött så jag sov större delen av resan hem.
Slängde in väskan och la mig i soffan. Oj! Hjärtat betedde sig inte som det skulle. Det slog volter och hade sig. Fick ringa både Huddinge och Karlstad sjukhus. Eventuellt kunde det vara inre stress. Beslutade mig för att avvakta.
Trött, trött...La mig och samma tokiga extraslag så fort jag la mig på rygg. Så det blev att sova på sidan hela natten. Sov oroligt...Imorgon ringer jag Huddinge igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar